Vad är demokrati?

Jag sitter här med en debattartikel ur expressen framför mig där småföretagaren Sofia Appelgren återigen beklagar sig över hur illa hon blev behandlad av facket. (Ni vet, hon med salladsbaren "wild´n´ fresh" Hennes infallsvinkel är dock lite annorludna den här gången. Hon vänder sig mot att när Dominika Peczynski och Fredrick Federley ska starta en salladsbar då rider på hennes tragedi och hon hoppas att facket kommer sätta även dem i blockad för att visa att det svenska systemet är rättvist och inte låter vissa människor handplockas bort. Där är vi helt överens. Hon välkomnar dem även in i världen som småföretagare och önskar dem lycka till. Där är vi också överens. Det är givetvis bra att folk startar småföretag och på det sättet får människor i sysselsättning.

Sedan kommer vi till meningsskiljaktigheterna.Jag vill passa på att reda ut vissa begrepp som idag tycks oklara.

Sofia skriver:

"Jag offrade min verksamhet för att fackets handlande var så odemokratiskt och fel och så länge facket helt ohämmat får lov att gå till väga hur som helst mot oss småföretagare för att få till stånd kollektivavtal så följs inte våra mänskliga rättigheter."

Nummer 1.
I de mänskliga rättigheterna nämns ingenting om någon rättighet att stå utanför ett kollektivavlat. Däremot klassas det som en mänsklig rättighet att vara fackligt ansluten. Facket är till för att stärka arbetarnas position och kollektivavtalet är en viktig del i dagens fackliga arbete. Det är dessutom så att kollektivavtalet hämmar fackförbunden eftersom det slår ut deras strejkrätt under avtalsperioden. Med andra ord tjänar både arbetare och företag på detta.

Nummer 2.
Att fackets agerande skulle vara odemokratiskt är för mig helt främmande. Hur kan det vara odemokratiskt att majoriteten säger ifrån när de anser att en minoritet agerar fel? Och hur kan det anses demokratiskt när en minoritet ska bestämma över en majoritet. Det är med fackets metoder vi har fått vår moderna demokrati. Sverige har en historia full med vilda massdemonstrationer, storstrejker och till och med militärer som gjort myteri när de vägrat sättas in mot arbetare. Detta är ett arbete som gett oss den välfärd vi har idag och det är ett arbete vi ska vara stolta över.

Nummer 3.
Jag anser inte att Sofia Appelgren har rätt i att kalla händelsen för sin tragedi och öppet självömka i media. Det hon gjorde var ett rent politiskt ställningstagande mot fackfurbunden (Vilket är hennes fulla demokratiska rätt och mänskliga rättighet). Men hon drevs inte på något sätt till att lägga ner Salladsbaren. Det enda hon hade behövt göra var att skriva på kollektivavtalet. Hon har själv påstått att hon hade bättre vilkor än facket på alla punkter utom en och därför låg det inga ekonomiska motiv bakom hennes vägran utan helt principiella.
Det hon ska göra är att stå rak i ryggen, stolt för sitt agerande i sin politiska kamp. Inte stå och självömka och (med sveskt näringsliv i ryggen) påstå att hon drevs i konkurs av ett odemokratiskt fackförbund. Det är både felaktigt och lågt.

Så, nog om detta. Nu kommer vi till nästa demokratiska punkt.

Mona Sahlin och TV 4 har fått stor kritik för att de tog debatten med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
Detta är något jag inte kan förstå. Vår demokrati bygger på öppen debatt och vår yttrandefrihet sträcker sig så långt så att vi, så länge som vi inte öppet hotar eller kränker folkgrupper får säga vad vi vill.
Det har dessutom visat sig i andra Europeiska länder att när man försökt tiga ihjäl liknande grupper så har de
de bara vuxit sig starkare. Vi kan heller inte förneka att SD växer sig starkare för var dag som går och att de just nu, i stort sett får tala oemotsagda. Det är alltså nödvändigt att ta debatten.
Det viktiga är att man är väl förberedd och påläst och att man ständigt påpekar den humana och solidariska delen.
Sedan tycker jag att Sahlin skötte sig bra generellt och att Jimmie Åkesson skötte sig dåligt, både politiskt och strategiskt. Han var fumlig, dryg och avbröt vilket gjorde att han framstod som väldigt osympatisk.
Jag är däremot besviken på att Sahlin missade ett öppet mål.
Åkesson hävdade att det är ekonomiskt oförsvarbart att ta hit invandrare när man kan hjälpa fler genom att satsa pengarna i närområdet och hjälpa människor på plats. Där är det viktigt att hävda att man måste hjälpa människor i akuta situationer. Människor som dödshotas för sin sexuella läggning, sitt fackmedlemskap, eller sin politiska- eller religösa tro.
Det målet Sahlin missade var när Åkesson hävdade att pengarna som sparades in på stoppad invandring skulle satsas på skola, vård och omsorg. Plötsligt var hjälpen i närområdet borta ur diskussionen. Helt plötsligt var det inte längre aktuellt att hjälpa de mest utsatta människorna överhuvudtaget. Där kunde och borde Sahlin ha satt åt Åkesson väldigt hårt eftersom det blottar hans syn på människor i behov av hjälp och kanske framförallt hans syn på människor med annan etnisk tillhörighet. Istället för att angripa detta började Sahlin prata om EU. Enligt mig en jättemiss.
Annars skötte hon sig som sagt bra. Hon var lugn, sansad och sympatisk och hon har insett att enda sättet att stoppa de extrema högerrörelserna är att öppet ta debatten och säga emot dem.
På många sätt ät jag skeptisk till Sahlin som ny Socialdemokratisk ledare men där agerade hon helt riktigt.
Fortsätt så Mona. Håll fanan högt!

Dödsstraff =Rehabilitering!

Det finns vissa saker jag aldrig slutar störa mig på.
Det ena är föräldrar. Nej, nej. Inte mina föräldrar. Småbarnsföräldrar som alltid vet bäst.
Ni vet, de där som är urusla på att uppfostra sina barn, som sitter och beklagar sig och som så fort någon yngre (Eller barnlös) ger ett råd svarar: "Vänta tills du själv får barn."
Saken är den att när jag själv får barn kommer jag själv vara lika korkad. Det finns inget tillfälle som man är sämre på att hantera en kris än när man är inne i den.
Nej, jag säger inte att föräldraskap är en kris men det innehåller många kriser. Ibland flera per dag. Och då gör man klokt i att lyssna på de som står utanför och kan se på det hela med pigga, utvilade ögon. Ibland behöver man lite hjälp för att uppnå den gamla klyschan att tänka utanför lådan.

Det andra är människor som anser att fångvård ska vara hämnd och straff och som påstår att det är för slappt i svenska fängelser. "Fångarna får ju bättre mat än skolbarnen."
Varje gång det här diskuteras blir jag lika provocerad. Jag vet att jag ibland kan överreagera men det handlar faktiskt om riktiga människors liv.
Den viktigaste frågan man ska ställa sig när det gäller fångvård är: "Vad vill jag uppnå?"

1. Jag vill hämnas.
2. Jag vill minska brottsligheten.

Svarar du nummer 1 så varsågod. Höj straffen, ta bort tv och andra privilegier, ge fångarna dålig mat och knäck dem totalt.

Svarar du däremot nummer 2 (Vilket borde vara det självklara) så är hämndaspekten destruktiv och rent ut sagt vansinnig. Du kan aldrig få någon att bli en god samhällsmedborgare genom att göra honom till fiende. Det som gäller är utbildning, terapi (om det behövs), återanpassning. Kort och gott. Så lite kontakt som möjligt med andra fångar och så mycket som möjligt med samhället. Angående kvalitén på fångars- respektive skolbarns mat kan jag hålla med om att det är fel men det är skolbarnens mat som ska förbättras. Inte tvärtom.

Sen kommer nästa argument.
"Så säger du nu men vänta tills du själv blir utsatt för ett brott."
Visst, säg att jag har blivit rånad, misshandla, eller en vän till mig blivit mördad. Ta framförallt det sista. Detta är vansinnigt påfrestande psykiskt. Det går inte att föreställa sig utan att själv bli utsatt för det. Min grundläggande trygghet har ryckts ifrån mig och jag skulle förmodligen vara ett vrak! Jag skulle definitivt vilja slita mördaren i stycken och där har vi min poäng.
Ska vi verkligen låta känslomässigt förstörda människor besluta vad som är rätt eller fel?

Jag håller med om att vissa brott ska ha hårda straff men grundinställningen måste alltid vara att undvika brott i framtiden. När ett brott väl begåtts har vi redan misslyckats.
Istället för att slänga pengar på fler poliser, hårdare fängelser och högre straff så bör vi lägga pengarna på ungdomsgårdar, replokaler, kulturprojekt och förebyggande åtgärder.
Detta bör kombineras med ett tryggt samhälle med bra ersättningsnivåer i A-kassan, bra skola, vård och omsorg och en trygg arbetsmarknad.

USA har hårda straff.Tillsammans med Kina och Iran ligger de bakom flest dödsstraff och de har en stor del av befolkningen i fängelse. Ändå har de hög brottslighet. Det tydligaste exemplet på hämndtänkande.

Så snälla. Tänk efter en gång till innan ni diskuterar med mig. Både hämndförespråkare och föräldrar.