Ibland vet jag inte vart jag ska börja.
Jan Björklund har tagit efter sin företrädare Lars Lejonborg i sin
kritik av vänsterpartiet.
"Lars Ohly har aldrig kunnat skilja på demokrati och diktatur" sa den trevlige och sympatiske före detta militären och numera folkpartiledaderen under kampanjstarten på sergels torg i Stockholm. Detta är intressant med tanke på Folkpartiets historiska bakgrund som ett liberalt parti. En av grundstenarna i liberalismen är nämligen att en förnuftig debatt är nödvändig för att en demokrati ska fungera. Vart tog förnuftet vägen och kanske framförallt, vart tog sakfrågorna vägen?
Björklund fortsätter med att konstatera att i Norge och Island är vänsterledarna finansministrar. Mycket riktigt. I Norge vann nyligen den sittande vänsterregeringen sitt andra val efter att, till skillnad mot Sverige lyckats hålla nere arbetslösheten under finanskrisen samtidigt som de utvecklat välfärden och den offentliga sektorn. Och mig veterligen har det inte förekommit några Gulag eller folkmord i vårt nära grannland och inte heller någon kritik mot det demokratiska valet. Vart är diktaturen där?
På Island tvingades borgarna att avgå efter att de kört landet i botten genom att inte reglera bankernas utlåning. När finanskrisen kom hade Islänska banker lånat ut 10 gånger mer än Islands totala BNP utan täckning. Socialdemokraterna och vänsterpartiet tvingades mer eller mindre ta över för att Island över huvudtaget skulle ha en regering. Det kanske Björklund borde nämnt i förbifarten?
Maud Olofsson håller med sin Allianskamrat och säger att Lars Ohly som finansminister borde skrämma oss till döds. Som om inte detta vore nog så passar hon också på att hylla Kina.
"Ska vi klara av konkurrensen från Kina måste det finnas samma driv här".
Vad är det för driv hon menar? Förbud mot ickestatliga fackförbund och förföljelse av fackliga företrädare? Tvångsförflyttningar av befolkningen, dödstraff, tortyr?
I dessa oroliga tider med finanskris och framväxande fascistiska rörelser i Europa känns det i alla fall tryggt att ha en alliansregering som kan skilja på demokrati och diktatur. Länge leve Mauds folkrepublik Kina.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1713660/lars-ohly-har-aldrig-kunnat-skilja-mellan-demokrati-och-diktatur
Sunday, September 20, 2009
Friday, August 14, 2009
Sony Music säljer ut sina artister!
Igår skrev Magnus Uggla i sin blogg om hur Sony Music sålt ut sina artister till
spotify för en spottstyver eller ska vi kalla det en spotifystyver.
Sony Music har enligt Uggla köpt 6% av aktierna i spotify för 30000 kr när
bolaget är värderat till 2 miljarder. I gengälld har de gått med på skamligt låga ersättningar till artisterna.
Idag skriver aftonbladet bland annat om skivbolaget racing junior som fick 19 kronor för 55100 spelningar av en låt. I runda slängan 0,0003 kr per lyssning.
Sony Music har på sin 30000 kronorsinvestering efter lite mer än ett år tjänat 116 miljoner.
Detta är alltså ett av bolagen som går i fronten för att skydda artisterna mot
storbovar som Pirate Bay och tonåringar som laddar ner deras musik. Detta är ett
av bolagen som i sin extrema osjälviskhet ger sig in i rättsprocesser för att skydda
sina artisters intressen.
Eller är det här helt enkelt ett bevis för vad många av oss redan insett. Att det
är de stora skivbolagen som blåser artisterna och inte tonåringarna som laddar ner musiken och sen betalar stora summor för att se artisterna livé på både arenor och festivaler.
Magnus Uggla har mitt fulla stöd när han plockar bort sin musik från Spotify. Jag hoppas även han har modet att lämna Sony Music och istället bygga ett skivbolag med andra artister som gynnar dem själva och inte giriga aktieägare och direktörer. Det fungerade när Jan Guillou och Liza Marklund startade Piratförlaget. Det skulle fungera minst lika bra inom musikbranschen.
http://ugglanyheter.blogspot.com/
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article5641858.ab
spotify för en spottstyver eller ska vi kalla det en spotifystyver.
Sony Music har enligt Uggla köpt 6% av aktierna i spotify för 30000 kr när
bolaget är värderat till 2 miljarder. I gengälld har de gått med på skamligt låga ersättningar till artisterna.
Idag skriver aftonbladet bland annat om skivbolaget racing junior som fick 19 kronor för 55100 spelningar av en låt. I runda slängan 0,0003 kr per lyssning.
Sony Music har på sin 30000 kronorsinvestering efter lite mer än ett år tjänat 116 miljoner.
Detta är alltså ett av bolagen som går i fronten för att skydda artisterna mot
storbovar som Pirate Bay och tonåringar som laddar ner deras musik. Detta är ett
av bolagen som i sin extrema osjälviskhet ger sig in i rättsprocesser för att skydda
sina artisters intressen.
Eller är det här helt enkelt ett bevis för vad många av oss redan insett. Att det
är de stora skivbolagen som blåser artisterna och inte tonåringarna som laddar ner musiken och sen betalar stora summor för att se artisterna livé på både arenor och festivaler.
Magnus Uggla har mitt fulla stöd när han plockar bort sin musik från Spotify. Jag hoppas även han har modet att lämna Sony Music och istället bygga ett skivbolag med andra artister som gynnar dem själva och inte giriga aktieägare och direktörer. Det fungerade när Jan Guillou och Liza Marklund startade Piratförlaget. Det skulle fungera minst lika bra inom musikbranschen.
http://ugglanyheter.blogspot.com/
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article5641858.ab
Tuesday, February 10, 2009
Polis, rasism och våld!
Ingen har väl missat polisvideon där några skånska poliser slänger sig med rasistiska uttryck? Alla rasar, Janne Josefsson förstår inte och en hel poliskår är tagen på sängen.
Den före detta polisen Hasse Brontén skriver på Expressens sidan 4 om de hot och smädelser som poliser utsätts för. Han menar att det kan vara pressen på polisen som ligger bakom dessa uttalanden snarare än en rasism inom kåren. Men om videon medvetet används av polisen i en rättsal, så måste det väl ändå vara ett tecken på ett normaltillstånd. Eller borde inte polisen ha reagerat innan de använde filmen som bevis?
Samtidigt kan jag tycka att medierna har missat poängen. I samma video hörs en polis säga ”Han ska ha så gott med stryk så han inte kan stå på benen”. Detta har ingen reagerat på.
Givetvis är rasistiska uttalanden allvarliga och det är bra att debatten väcks. Men är det inte minst lika viktigt att prata om polisernas syn på våld. Poliserna har inte bara rätt att använda våld. Deras vittnesmål väger dessutom tyngre i domstolen när våldet ska utredas.
Tankarna förs till de så kallade Göteborgskravallerna. Flera poliser anmäldes men ingen polis dömdes och de flesta förundersökningarna lades ner. Trots att mycket av polisens våld fångades på film.
Under Salemdemonstrationen förra året frihetsberövades flera människor redan på pendeltågsstationen trots att de var på väg till en tillståndsgiven demonstration. Många av dem var inte ens på väg dit och några blev dessutom pepparsprejade.
Bland de drabbade fanns både barn och äldre samt en journalist utsänd av Svenska Dagbladet.
Jag har själv bevittnat när fackliga blockadvakter blivit angripna av polis med pepparsprej trots att blockaden var både varslad och grundlagsskyddad och trots att blockaden var över och deltagarna var på väg därifrån. Aftonbladet var där och skrev kort om det, men det blev ingen stor debatt om polisens våld.
När ska samhället rasa över polisens våldsattityd?
När ska samhället utreda hur våldsattityden påverkar polisernas arbete.
Eller ska vi helt enkelt anse att det är okej att poliserna svingar batong och sprejar pepparsprej på ungdomar och politiskt aktiva? Det kanske är smällar vi får ta för att upprätthålla lag och ordning? Bara de inte säger ”Apajävel”.
Den före detta polisen Hasse Brontén skriver på Expressens sidan 4 om de hot och smädelser som poliser utsätts för. Han menar att det kan vara pressen på polisen som ligger bakom dessa uttalanden snarare än en rasism inom kåren. Men om videon medvetet används av polisen i en rättsal, så måste det väl ändå vara ett tecken på ett normaltillstånd. Eller borde inte polisen ha reagerat innan de använde filmen som bevis?
Samtidigt kan jag tycka att medierna har missat poängen. I samma video hörs en polis säga ”Han ska ha så gott med stryk så han inte kan stå på benen”. Detta har ingen reagerat på.
Givetvis är rasistiska uttalanden allvarliga och det är bra att debatten väcks. Men är det inte minst lika viktigt att prata om polisernas syn på våld. Poliserna har inte bara rätt att använda våld. Deras vittnesmål väger dessutom tyngre i domstolen när våldet ska utredas.
Tankarna förs till de så kallade Göteborgskravallerna. Flera poliser anmäldes men ingen polis dömdes och de flesta förundersökningarna lades ner. Trots att mycket av polisens våld fångades på film.
Under Salemdemonstrationen förra året frihetsberövades flera människor redan på pendeltågsstationen trots att de var på väg till en tillståndsgiven demonstration. Många av dem var inte ens på väg dit och några blev dessutom pepparsprejade.
Bland de drabbade fanns både barn och äldre samt en journalist utsänd av Svenska Dagbladet.
Jag har själv bevittnat när fackliga blockadvakter blivit angripna av polis med pepparsprej trots att blockaden var både varslad och grundlagsskyddad och trots att blockaden var över och deltagarna var på väg därifrån. Aftonbladet var där och skrev kort om det, men det blev ingen stor debatt om polisens våld.
När ska samhället rasa över polisens våldsattityd?
När ska samhället utreda hur våldsattityden påverkar polisernas arbete.
Eller ska vi helt enkelt anse att det är okej att poliserna svingar batong och sprejar pepparsprej på ungdomar och politiskt aktiva? Det kanske är smällar vi får ta för att upprätthålla lag och ordning? Bara de inte säger ”Apajävel”.
Wednesday, December 3, 2008
Det Nazistiska våldet
Den 30:e november marcherade nazisterna i Stockholm till minne av Carl XII. Redan den 29:e november misshandlades två personer påväg från ett antirastistisktorgmöte arrangerat av Nätverket Mot Rasism. Båda fick föras till sjukhus för sina skador. Nazisterna tyckte också att det var lämpligt att kasta glasflaskor över julmarknaden på Sergels torg i sin jakt på antirasister.
http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008122
Senare på kvällen brändes också kulturhuset Cyklopen i Högdalen ner. Polisen misstänker att det var politiska motiv bakom branden.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858533
I måndags kväll utsattes dessutom två Syndikalister för mordbrand. Jag publicerar därför fackförbundet SAC:s pressmeddelande.
"1999 mördade nazister syndikalisten Björn Söderberg. Nu har de försökt igen. Två syndikalister från Stockholm – den ene tidigare styrelseledamot i fackföreningen Stockholms LS – och deras snart treåriga dotter tvingades klättra ut från sin balkongen på tredje våningen när nazister satte eld på deras lägenhet.
Fackföreningsmedlemmarna har innan händelsen varit uthängda på den öppet nazistiska sidan Info-14. Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som årligen arrangerar en stor nazistmarsch i Salem.
Strax innan klockan 21.00 måndagen 1 december hörde våra medlemmar ett plaskande ljud från hallen.
– Jag såg att någon hällde in en klar vätska genom brevinkastet och förstod på lukten att det var bensin, berättar en av dem. Jag skrek så högt att de inte kan ha undgått att höra: ”vi har barn här inne!”. Bara någon sekund senare tände de på.
I hallen hängde familjens vinterkläder, och det tog bara sekunder innan elden spred sig vidare till köket och vardagsrummet. Att ta sig ut genom ytterdörren var omöjligt.
– Vi fick fira ner vår dotter till grannarna på balkongen under, säger vår medlem. Vi bor högst upp på tredje våningen. Hade vi tappat henne hade hon dött.
Paret klättrade därefter ner samma väg. Bakom dem slukade elden ägodelar, minnen och framtidsplaner.
Våra medlemmar och deras dotter klarade sig mirakulöst utan skador, men det förändrar inte det faktum att någon eller några kallblodigt och överlagt försökte ta deras liv.
För sex månader sedan publicerade den öppet nazistiska hemsidan Info-14 namn och bild på våra medlemmar.
Polisen arbetar utifrån teorin att dådet var politiskt motiverat, och utfördes av samma gärningsmän som två dagar tidigare brände ner det frihetligt socialistiska kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Ärendet rubriceras som mordbrand.
Vår medlemmar har i sitt fackliga arbete verkat för antirasism och minskade klassklyftor. För detta skulle de enligt nazisterna straffas med döden.
Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som driver organisationen Salemfonden, som den första lördagen i december årligen arrangerar Nordeuropas största nazistmarsch.
– De som arrangerar Salemmarschen är inga ofarliga individer med en lite avvikande åsikt. Det är personer som är ideologiskt övertygade nazister, uppenbarligen kapabla att mörda för sin sak, säger Ola Brunnström från SAC:s Arbetsutskott.
På lördag arrangerar de personer som försökte mörda våra medlemmar en marsch i Stockholmsförorten Salem. SAC uppmanar alla att ansluta sig till Nätverket mot rasisms motdemonstration klockan 12.00.
Låter vi nazisterna stå oemotsagda vet vi aldrig vem de attackerar härnäst.
/ SAC:s Arbetsutskott"
http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008122
Senare på kvällen brändes också kulturhuset Cyklopen i Högdalen ner. Polisen misstänker att det var politiska motiv bakom branden.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=858533
I måndags kväll utsattes dessutom två Syndikalister för mordbrand. Jag publicerar därför fackförbundet SAC:s pressmeddelande.
"1999 mördade nazister syndikalisten Björn Söderberg. Nu har de försökt igen. Två syndikalister från Stockholm – den ene tidigare styrelseledamot i fackföreningen Stockholms LS – och deras snart treåriga dotter tvingades klättra ut från sin balkongen på tredje våningen när nazister satte eld på deras lägenhet.
Fackföreningsmedlemmarna har innan händelsen varit uthängda på den öppet nazistiska sidan Info-14. Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som årligen arrangerar en stor nazistmarsch i Salem.
Strax innan klockan 21.00 måndagen 1 december hörde våra medlemmar ett plaskande ljud från hallen.
– Jag såg att någon hällde in en klar vätska genom brevinkastet och förstod på lukten att det var bensin, berättar en av dem. Jag skrek så högt att de inte kan ha undgått att höra: ”vi har barn här inne!”. Bara någon sekund senare tände de på.
I hallen hängde familjens vinterkläder, och det tog bara sekunder innan elden spred sig vidare till köket och vardagsrummet. Att ta sig ut genom ytterdörren var omöjligt.
– Vi fick fira ner vår dotter till grannarna på balkongen under, säger vår medlem. Vi bor högst upp på tredje våningen. Hade vi tappat henne hade hon dött.
Paret klättrade därefter ner samma väg. Bakom dem slukade elden ägodelar, minnen och framtidsplaner.
Våra medlemmar och deras dotter klarade sig mirakulöst utan skador, men det förändrar inte det faktum att någon eller några kallblodigt och överlagt försökte ta deras liv.
För sex månader sedan publicerade den öppet nazistiska hemsidan Info-14 namn och bild på våra medlemmar.
Polisen arbetar utifrån teorin att dådet var politiskt motiverat, och utfördes av samma gärningsmän som två dagar tidigare brände ner det frihetligt socialistiska kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Ärendet rubriceras som mordbrand.
Vår medlemmar har i sitt fackliga arbete verkat för antirasism och minskade klassklyftor. För detta skulle de enligt nazisterna straffas med döden.
Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som driver organisationen Salemfonden, som den första lördagen i december årligen arrangerar Nordeuropas största nazistmarsch.
– De som arrangerar Salemmarschen är inga ofarliga individer med en lite avvikande åsikt. Det är personer som är ideologiskt övertygade nazister, uppenbarligen kapabla att mörda för sin sak, säger Ola Brunnström från SAC:s Arbetsutskott.
På lördag arrangerar de personer som försökte mörda våra medlemmar en marsch i Stockholmsförorten Salem. SAC uppmanar alla att ansluta sig till Nätverket mot rasisms motdemonstration klockan 12.00.
Låter vi nazisterna stå oemotsagda vet vi aldrig vem de attackerar härnäst.
/ SAC:s Arbetsutskott"
Thursday, October 2, 2008
Barn av vår tid
Är det någon som tycker att det vore en bra idé med
barndomstolar?
Domstolar där vi kan döma alla bråkiga barn som
misshandlar, snattar, stjäl, knarkar och lever
rövare.
Enligt Kristdemokraten Pether Altin är detta
åtminstone en möjlig lösning på problemet med de
ungas kriminalitet.
Nästan 85% av av de nära 23 000 personer som röstat
på Aftonbladet.se håller med om detta.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3439803.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3446736.ab
Är det de eller jag som lever i en
verklighetsfrämmande värld? När blev det okej att
ens föreslå att man ska straffa barn?
Är det någon som ens orkar bemöda sig att ställa
frågan VARFÖR barnen faller in i kriminalitet?
Finns det någon som frågar sig ifall straff
verkligen är rätt sätt att HJÄLPA barnen?
Hur kan man ens vara så enkelspårig att man skiljer
den här frågan från resten av samhällsdebatten?
Problemet är att det alltid är de enkla svaren som
får uppmärksamhet. Istället för att kritisera
samhället i stort så skuldbelägger man de kriminella
barnen.
Istället för att fråga sig hur man får ut barnen ur
kriminaliteten moraliserar man om brott och straff.
Det ska kosta att vara olydig.
barnombudsmannen Lena Nyberg är i alla fall kritisk
till förslaget. Hon menar att ungdomarna riskerar
att identifiera sig med kriminaliteten om de
straffas. Där har hon helt rätt.
Vad är det då som behövs för att vända trenden med
de kriminella, farliga barnen?
Vi kan anställa fler poliser, beväpna dem med
batonger och pepparsprej, låta dem patrulera på
skolorna och misshandla alla som inte passar in i
ramarna.
Vi kan införa oförberedda visitationer av väskor och
skåp, fler bevakningskameror (Eller trygghetskameror
som de numera heter), ta dna-test på alla barn när
de föds och operera in gps-sändare så vi vet vart de
tar vägen på kvällarna.
Eller så kan vi gå den något mer humana och kanske
mer förnuftiga vägen.
Vad sägs om fler ungdomsgårdar där barnen kan
utveckla sin kreativitet, spela musik, syssla med
konst eller bara spela biljard eller fika.
Vad sägs om att skapa ett samhälle där barnen och
ungdomarna får en tro på framtiden? En tro på att de
duger som de är och att de faktiskt kan få ett bra
liv efter skolan.
Vad sägs om att anställa fler lärare i skolan som
kan hjälpa barn som hamnar utanför och som har det
svårt? Hjälpa dem att få en tro på sig själva så att
de slipper söka sin identitet inom kriminaliteten?
Vad passar bättre här än att citera en sång av
Nationalteatern. Den gamla klassikern: Barn av vår tid.
"Vaktbolagen kommer snart
Då blir det en jävla fart
De har betalt för att jaga ungar
Gården är stängd för längesen
Snuten jagar tonårsgäng
Natten är så hård för betongens kungar"
Ibland är det de gamla sångerna som är mest
tänkvärda i det nya samhället.
barndomstolar?
Domstolar där vi kan döma alla bråkiga barn som
misshandlar, snattar, stjäl, knarkar och lever
rövare.
Enligt Kristdemokraten Pether Altin är detta
åtminstone en möjlig lösning på problemet med de
ungas kriminalitet.
Nästan 85% av av de nära 23 000 personer som röstat
på Aftonbladet.se håller med om detta.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3439803.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3446736.ab
Är det de eller jag som lever i en
verklighetsfrämmande värld? När blev det okej att
ens föreslå att man ska straffa barn?
Är det någon som ens orkar bemöda sig att ställa
frågan VARFÖR barnen faller in i kriminalitet?
Finns det någon som frågar sig ifall straff
verkligen är rätt sätt att HJÄLPA barnen?
Hur kan man ens vara så enkelspårig att man skiljer
den här frågan från resten av samhällsdebatten?
Problemet är att det alltid är de enkla svaren som
får uppmärksamhet. Istället för att kritisera
samhället i stort så skuldbelägger man de kriminella
barnen.
Istället för att fråga sig hur man får ut barnen ur
kriminaliteten moraliserar man om brott och straff.
Det ska kosta att vara olydig.
barnombudsmannen Lena Nyberg är i alla fall kritisk
till förslaget. Hon menar att ungdomarna riskerar
att identifiera sig med kriminaliteten om de
straffas. Där har hon helt rätt.
Vad är det då som behövs för att vända trenden med
de kriminella, farliga barnen?
Vi kan anställa fler poliser, beväpna dem med
batonger och pepparsprej, låta dem patrulera på
skolorna och misshandla alla som inte passar in i
ramarna.
Vi kan införa oförberedda visitationer av väskor och
skåp, fler bevakningskameror (Eller trygghetskameror
som de numera heter), ta dna-test på alla barn när
de föds och operera in gps-sändare så vi vet vart de
tar vägen på kvällarna.
Eller så kan vi gå den något mer humana och kanske
mer förnuftiga vägen.
Vad sägs om fler ungdomsgårdar där barnen kan
utveckla sin kreativitet, spela musik, syssla med
konst eller bara spela biljard eller fika.
Vad sägs om att skapa ett samhälle där barnen och
ungdomarna får en tro på framtiden? En tro på att de
duger som de är och att de faktiskt kan få ett bra
liv efter skolan.
Vad sägs om att anställa fler lärare i skolan som
kan hjälpa barn som hamnar utanför och som har det
svårt? Hjälpa dem att få en tro på sig själva så att
de slipper söka sin identitet inom kriminaliteten?
Vad passar bättre här än att citera en sång av
Nationalteatern. Den gamla klassikern: Barn av vår tid.
"Vaktbolagen kommer snart
Då blir det en jävla fart
De har betalt för att jaga ungar
Gården är stängd för längesen
Snuten jagar tonårsgäng
Natten är så hård för betongens kungar"
Ibland är det de gamla sångerna som är mest
tänkvärda i det nya samhället.
Friday, January 18, 2008
1984 är på väg!
Läste precis i Svenska Dagbladet om ett nytt program från microsoft som övervakar de anställdas prestationer framför datorn. Det ska bland annat hålla koll på hjärtslag, blodtryck, ansiktsuttryck, hjärnsignaler m.m.
Detta är inte bara ett hån mot de människor i yrken som drabbas utan ett hot mot både folkhälsa och den anställdes personliga integritet.
Den stress det innebär att ständigt vara övervakad kommer bli ett enormt arbetsmiljöproblem framöver. Faktum är att det redan idag är ett problem.
Några av mina vänner har tidigare jobbat som telefonförsäljare, där man i många företag förväntas kontrollera varandra så man ringer konstant. Samtliga har också pratat om stressen det innebär och ingen har jobbat med det under en längre period.
När jag jobbade nattskift på fabrik kontrollerades vi på bandet av maskinförarna utan vår vetskap. Detta eftersom det inte finns några chefer på natten.
Det underliga var att vi jobbade inte mycket mer än 6 timmar och var knappt 2/3 av de anställda på dag- och eftermiddagsskiftet och ändå producerade vi nästan lika mycket som de andra två skiften gjorde på 8 timmar.
Vi visste inte om att vi övervakades. (Det fick vi reda på långt senare). Vi jobbade på ändå. Vi orkade dessutom jobba hårdare eftersom vi jobbade kortare tid.
Efter ett tag fick ledningen för sig att vi jobbade för dåligt så de bytte ut vår 30 minutersrast och våra två fikaraster (Vi var bortskämda till en början) mot en rast på 12 minuter.
Alltså 12 minuters rast på de 6 timmar och 52 minuter som vi var på plats.
Man skulle kunna tro att detta ökade produktionen eftersom vi jobbade 40 minuter mer per natt, men vi låg fortfarande på ungefär samma nivå. Vi minskade instinktivt takten. (Absolut inte medvetet) Våra kroppar orkade helt enkelt inte hålla uppe det hårda tempot 6 timmar i streck (minus den skamliga rasten på 12 minuter där vi fick välja på att värma maten eller äta den).
När vi sedan fick reda på att vi övervakades av maskinförarna om hur vi höll tiderna så blev vi både arga och besvikna. Vi på natten var de som jobbade hårdast, oftast ställde upp på övertid och även själva nattjobbet i sig sliter mer på kroppen än dagtidsarbete. Ändå skulle de krama ur minsta lilla droppe kraft ur oss.
Denna småsinthet som finns i kapitalismen är också det som kommer bli deras undergång. Allt ska övervakas, allt ska bli effektivt, vinsterna ska öka på bekostnad av att människor förlorar jobben. Tryggheten ska urholkas för att pressa ner löner.
Någon gång kommer detta slå tillbaka och det kommer slå tillbaka hårt.
I samma nätupplaga av Svenska Dagbladet läser jag även att ångest är en klassfråga. Ångest, sömnlöshet och oro är dubbelt så vanligt hos lågutbildade som hos högutbildade enligt folkhälsoinstitutet. Personligen tror jag mig se en koppling mellan det jag tidigare skrivit om i det här inlägget och den här undersökningen. En annan intressant faktor är också att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor som hos män.
Kvinnor vars yrkesliv generellt består av låga löner, ofrivillig deltid, höga prestationskrav. De förväntas också ta större ansvar i hemmet.
(Stressen lär ju dessutom inte bli mindre nu när man inte längre har råd att vara sjuk)
Allt detta visar på att om vi ska bygga ett bra samhälle för alla medborgare så måste vi tänka om. Det krävs stora satsningar på kvinnodominerade yrken. Generellt kortare arbetstid med bibehållen lön, större satsningar på friskvård m.m.
Detta kommer inte ske av sig självt. Sossarna kommer inte driva igenom det. Det här kräver att vi, vanliga, dödliga faktiskt står upp och kräver bättring. Pengar finns i överflöd, men just nu försvinner de i stenrika privatpersoners fickor, istället för att satsas där de verkligen behövs. Vi vanliga, dödliga måste genom manifestationer, strejker, blockader och debatt förändra vår egen vardag. Vi kan inte lita på att politikerna gör det åt oss.
Vi måste också bli mer aktiva i våra fackförbund och kräva ett stopp på pampstyret. I värsta fall får vi gå vid sidan av facket och strejka villt. Det har fungerat förr och det har också påverkat hela samhället positivt.
Ingen kan göra allt
Alla kan göra något
Tillsammans är vi starka
Nu kör vi!
Artiklar:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_783511.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_784021.svd
Detta är inte bara ett hån mot de människor i yrken som drabbas utan ett hot mot både folkhälsa och den anställdes personliga integritet.
Den stress det innebär att ständigt vara övervakad kommer bli ett enormt arbetsmiljöproblem framöver. Faktum är att det redan idag är ett problem.
Några av mina vänner har tidigare jobbat som telefonförsäljare, där man i många företag förväntas kontrollera varandra så man ringer konstant. Samtliga har också pratat om stressen det innebär och ingen har jobbat med det under en längre period.
När jag jobbade nattskift på fabrik kontrollerades vi på bandet av maskinförarna utan vår vetskap. Detta eftersom det inte finns några chefer på natten.
Det underliga var att vi jobbade inte mycket mer än 6 timmar och var knappt 2/3 av de anställda på dag- och eftermiddagsskiftet och ändå producerade vi nästan lika mycket som de andra två skiften gjorde på 8 timmar.
Vi visste inte om att vi övervakades. (Det fick vi reda på långt senare). Vi jobbade på ändå. Vi orkade dessutom jobba hårdare eftersom vi jobbade kortare tid.
Efter ett tag fick ledningen för sig att vi jobbade för dåligt så de bytte ut vår 30 minutersrast och våra två fikaraster (Vi var bortskämda till en början) mot en rast på 12 minuter.
Alltså 12 minuters rast på de 6 timmar och 52 minuter som vi var på plats.
Man skulle kunna tro att detta ökade produktionen eftersom vi jobbade 40 minuter mer per natt, men vi låg fortfarande på ungefär samma nivå. Vi minskade instinktivt takten. (Absolut inte medvetet) Våra kroppar orkade helt enkelt inte hålla uppe det hårda tempot 6 timmar i streck (minus den skamliga rasten på 12 minuter där vi fick välja på att värma maten eller äta den).
När vi sedan fick reda på att vi övervakades av maskinförarna om hur vi höll tiderna så blev vi både arga och besvikna. Vi på natten var de som jobbade hårdast, oftast ställde upp på övertid och även själva nattjobbet i sig sliter mer på kroppen än dagtidsarbete. Ändå skulle de krama ur minsta lilla droppe kraft ur oss.
Denna småsinthet som finns i kapitalismen är också det som kommer bli deras undergång. Allt ska övervakas, allt ska bli effektivt, vinsterna ska öka på bekostnad av att människor förlorar jobben. Tryggheten ska urholkas för att pressa ner löner.
Någon gång kommer detta slå tillbaka och det kommer slå tillbaka hårt.
I samma nätupplaga av Svenska Dagbladet läser jag även att ångest är en klassfråga. Ångest, sömnlöshet och oro är dubbelt så vanligt hos lågutbildade som hos högutbildade enligt folkhälsoinstitutet. Personligen tror jag mig se en koppling mellan det jag tidigare skrivit om i det här inlägget och den här undersökningen. En annan intressant faktor är också att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor som hos män.
Kvinnor vars yrkesliv generellt består av låga löner, ofrivillig deltid, höga prestationskrav. De förväntas också ta större ansvar i hemmet.
(Stressen lär ju dessutom inte bli mindre nu när man inte längre har råd att vara sjuk)
Allt detta visar på att om vi ska bygga ett bra samhälle för alla medborgare så måste vi tänka om. Det krävs stora satsningar på kvinnodominerade yrken. Generellt kortare arbetstid med bibehållen lön, större satsningar på friskvård m.m.
Detta kommer inte ske av sig självt. Sossarna kommer inte driva igenom det. Det här kräver att vi, vanliga, dödliga faktiskt står upp och kräver bättring. Pengar finns i överflöd, men just nu försvinner de i stenrika privatpersoners fickor, istället för att satsas där de verkligen behövs. Vi vanliga, dödliga måste genom manifestationer, strejker, blockader och debatt förändra vår egen vardag. Vi kan inte lita på att politikerna gör det åt oss.
Vi måste också bli mer aktiva i våra fackförbund och kräva ett stopp på pampstyret. I värsta fall får vi gå vid sidan av facket och strejka villt. Det har fungerat förr och det har också påverkat hela samhället positivt.
Ingen kan göra allt
Alla kan göra något
Tillsammans är vi starka
Nu kör vi!
Artiklar:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_783511.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_784021.svd
Thursday, January 17, 2008
"Jag tycker så synd om aftonbladet"
Visserligen sitter jag här och lyssnar på The Nipple Erectors (Shane MacGowans gamla punkband.) men jag kommer ändå att tänka på en gammal visa av Cornelis Vreeswijk, nämligen den gamla klassikern "Synd-om blues". På något sätt tycker jag att den passar väldigt bra i dessa tider.
Alla minns väl inledningen:
"Jag tycker så synd om överklassen
förstår nu medborgare
De får alltid dra de tyngsta lassen
och de har ett helvete"
Visst är det skönt att den svenska överklassen äntligen har fått viss upprättelse (även fast de ständigt har blivit rikare och rikare sedan 80-talet). Framförallt måste det vara skönt för de 4% av sveriges befolkning som tidigare betalade 0.75% i förmögenhetsskatt. (Japp, fler än så var de inte även fast alliansen påstod att slopandet av förmögenhetsskatten gynnade småföretagare.)
Det var dock inte just den delen jag kom att tänka på just nu utan istället början på andra versen:
Jag tycker så synd om Aftonbladet
De lider av mörkblå starr
De skriver precis som vissa vill ha det
Ja jävlar i min gitarr"
Det är precis vad jag tänker på när jag läser aftonbladets bedömning av årets första partiledardebatt. Detta gäller även Expressen. Allt de skriver om är retoriken. "Reinfeldt borde kosta på sig att le" Ärligt talat, vad i helvete spelar det för roll. Visst, för Reinfeldt är det jätteviktigt att veta. Retorik är kanske bland det viktigaste för en politiker, men det är inte kvällstidningarnas uppgift att informera dem om. Det är inte heller deras uppgift att informera medborgarna om att Reinfeldt måste le mer eller att Mona Sahlin är för elak mot stackars Filippa. Kvälls- och morgontidningarnas (Eller egentligen hela medias) uppgift är att lära medborgarna att se igenom retoriken och förstå politiken. Jag skiter högaktningsfullt i vad Göran Hägglund har för slipps på sig. Vart är den politiska rapporteringen?
Såg dessutom ett avsnitt av SVT: s lamaste program. Rakt på med K-G Bergström där han frågade ut Anders Borg. Mycket, mycket lam utfrågning även om den var bättre än när han frågade ut Reinfeldt. Just nu orkar jag inte gå djupare in på just den intervjun utan tänker kommentera en av frågorna han senare i programmet ställde till Charlotte Kalla.
"Du tjänade runt en miljon på segern i Tour de ski, kan det bli så att du som en del andra skidstjärnor måste lämna landet för att slippa betala för mycket skatt?"
Just det, ni läste rätt. MÅSTE lämna landet.Vad är det för övertydligt, vinklad fråga.
Det är ingen som MÅSTE lämna landet för att de betalar för mycket skatt.
Jan Guillou tar till skillnad från många andra svenska författare ut sina pengar ur företaget och därmed skattar han för dem vilket är rakryggat och bra. Han MÅSTE inte lämna landet. Han lever jäkligt gott ändå TROTS att han tjänar en jäkla massa pengar.
Jag förstå inte det resonemanget. "Jag tjänar för mycket pengar, alltså måste jag lämna Sverige" (Refererar åter till första versen i Synd-om blues.)
Okej, alla människor som känner att ni tjänar för mycket för att ha råd att bo här. Man kan aldrig tjäna så mycket att man går minus. Tjänar man mer så får man mer pengar, även om skatten blir högre. Skatten är nämligen aldrig 100%.
En fråga till alla er som känner er tvingade att flytta. Vad fick ni för betyg i matematik?
Vad svarade då Charlotte Kalla?
"Nej, jag bor i Sverige, då ska jag betala skatt i Sverige."
IN YOUR FACE!
Kan för övrigt tillägga att K-G Bergström har var komunalpolitiskt aktiv för moderaterna på 70-talet. Det är också därför hans frågor till politiker tenderar att komma från höger och inte från vänster, när han borde angripa Sossarna från höger och Moderaterna från Vänster. Eller kanske helst av allt, angripa båda parter från båda håll.
Detta är Mathias som rapporterar från ett allt kallare, och märkligare Sverige.
Och som det verkar nu lär det bli fler inlägg framöver.
Alla minns väl inledningen:
"Jag tycker så synd om överklassen
förstår nu medborgare
De får alltid dra de tyngsta lassen
och de har ett helvete"
Visst är det skönt att den svenska överklassen äntligen har fått viss upprättelse (även fast de ständigt har blivit rikare och rikare sedan 80-talet). Framförallt måste det vara skönt för de 4% av sveriges befolkning som tidigare betalade 0.75% i förmögenhetsskatt. (Japp, fler än så var de inte även fast alliansen påstod att slopandet av förmögenhetsskatten gynnade småföretagare.)
Det var dock inte just den delen jag kom att tänka på just nu utan istället början på andra versen:
Jag tycker så synd om Aftonbladet
De lider av mörkblå starr
De skriver precis som vissa vill ha det
Ja jävlar i min gitarr"
Det är precis vad jag tänker på när jag läser aftonbladets bedömning av årets första partiledardebatt. Detta gäller även Expressen. Allt de skriver om är retoriken. "Reinfeldt borde kosta på sig att le" Ärligt talat, vad i helvete spelar det för roll. Visst, för Reinfeldt är det jätteviktigt att veta. Retorik är kanske bland det viktigaste för en politiker, men det är inte kvällstidningarnas uppgift att informera dem om. Det är inte heller deras uppgift att informera medborgarna om att Reinfeldt måste le mer eller att Mona Sahlin är för elak mot stackars Filippa. Kvälls- och morgontidningarnas (Eller egentligen hela medias) uppgift är att lära medborgarna att se igenom retoriken och förstå politiken. Jag skiter högaktningsfullt i vad Göran Hägglund har för slipps på sig. Vart är den politiska rapporteringen?
Såg dessutom ett avsnitt av SVT: s lamaste program. Rakt på med K-G Bergström där han frågade ut Anders Borg. Mycket, mycket lam utfrågning även om den var bättre än när han frågade ut Reinfeldt. Just nu orkar jag inte gå djupare in på just den intervjun utan tänker kommentera en av frågorna han senare i programmet ställde till Charlotte Kalla.
"Du tjänade runt en miljon på segern i Tour de ski, kan det bli så att du som en del andra skidstjärnor måste lämna landet för att slippa betala för mycket skatt?"
Just det, ni läste rätt. MÅSTE lämna landet.Vad är det för övertydligt, vinklad fråga.
Det är ingen som MÅSTE lämna landet för att de betalar för mycket skatt.
Jan Guillou tar till skillnad från många andra svenska författare ut sina pengar ur företaget och därmed skattar han för dem vilket är rakryggat och bra. Han MÅSTE inte lämna landet. Han lever jäkligt gott ändå TROTS att han tjänar en jäkla massa pengar.
Jag förstå inte det resonemanget. "Jag tjänar för mycket pengar, alltså måste jag lämna Sverige" (Refererar åter till första versen i Synd-om blues.)
Okej, alla människor som känner att ni tjänar för mycket för att ha råd att bo här. Man kan aldrig tjäna så mycket att man går minus. Tjänar man mer så får man mer pengar, även om skatten blir högre. Skatten är nämligen aldrig 100%.
En fråga till alla er som känner er tvingade att flytta. Vad fick ni för betyg i matematik?
Vad svarade då Charlotte Kalla?
"Nej, jag bor i Sverige, då ska jag betala skatt i Sverige."
IN YOUR FACE!
Kan för övrigt tillägga att K-G Bergström har var komunalpolitiskt aktiv för moderaterna på 70-talet. Det är också därför hans frågor till politiker tenderar att komma från höger och inte från vänster, när han borde angripa Sossarna från höger och Moderaterna från Vänster. Eller kanske helst av allt, angripa båda parter från båda håll.
Detta är Mathias som rapporterar från ett allt kallare, och märkligare Sverige.
Och som det verkar nu lär det bli fler inlägg framöver.
Subscribe to:
Posts (Atom)
