Frihet för vem?

I dagens debatt så anses vissa människor behöva ta ansvar för historien. Socialister till exempel möts alltid av pekpinnar om mord och arbetsläger i Sovjet eller i bästa fall, fängslade journalister på Kuba. Till och med Vänsterpartiet som är Sveriges mest rumsrena, socialistiska parti måste nästan dagligen tampas med liknande påhopp trots att det inte finns en enda vänsterpartist som förespråkar arrestering av borgliga journalister och än mindre arbets- eller dödsläger. Man hör dock aldrig om någon liberal som ställts till svars för Statskuppen i Chile trots att den politik som drevs under Pinochet klassades som liberal i flera, respekterade, ekonomiska tidsskrifter.

Det mest intressanta är dock att medan vänstern måste förklara och ta ansvar för historien så behöver borgarna inte ens ta ansvar för nutiden. Jag talar givetvis om utförsäljningen av den gemensamma välfärden. Från och med den 1:a Juli slopas den så kallade stopplagen som hindrar Landsting och kommun från att sälja ut sjukhus och vårdcentraler. Den hindrar även de redan privata vårdgivarna från att ge människor vård snabbare för att de har en tjockare plånbok. I Sverige har vi fram till idag haft principen att behovet och inte kontot ska styra vilken vård du får och när du får den. Denna lag som Fredrik Reinfeldt, innan valet, gång på gång, dyrt och heligt lovade att de inte skulle ta bort.

Men nu när vi har långa vårdköer är det väl jättebra att det finns privata alternativ så att köerna minskar? Lägger man fram det så, så är det naturligtvis jättebra. I Sverige har vi dock en kompromiss mellan arbetarklass och medelklass som gör att båda tjänar på gemensam välfärd. Problemet som uppstår vid privatisering är att när överklassen, den övre medelklassen och stora delar av medelklassen har privata sjukförsäkringar så tröttnar de förmodligen på att betala för den allmänna vården som de själva inte tar del av. Istället ordnar de privata lösningar på ett gemensamt samhällsproblem. Detta öppnar upp för nya reformer, nya skattesänkningar och de som blir kvar med en sämre, allmän sjukvård är då arbetslösa, långtidssjukskrivna, ensamstående mödrar, som alliansen redan nu har sänkt ersättningarna för.

Angående min inledning. Varför måste Socialisterna ta ansvar för historien då den borgerliga Alliansen inte behöver ta ansvar för nutiden? Jag syftar då på USA som redan har det system som Alliansen förespråkar.Trots att alliansen har facit i hand så pratar de fortfarande om utopin och inte om verkligheten. De pratar gärna om kostnadseffektivitet men enligt WHO:s World Health Report 2006 är USA:s privata vård är mer än dubbelt så dyr som den svenska samtidigt som kvalitén inte är bättre.

Beräknad livslängd i Sverige = 81 år
Beräknad livslängd i USA = 78 år

Barnadödlighet i Sverige = 4/1000
Barnadödlighet i USA = 8/1000

Om vi lämnar vården för ett ögonblick så skulle jag också vilja nämna den enorma inkompetens som Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell tycks besitta. I en debatt om utförsäljningen av flera välskötta, vinstdrivande företag (Bland annat Vin & Sprit) så ansåg Odell att det var dumt av Staten att låsa pengar i företag när de kunde användas till annat som Skola, vård, omsorg (Läs, Slopad förmögenhets- och fastighetsskatt.) Grattis Mats Odell, du har precis idiotförklarat det kapitalistiska systemet. Om det är dumt av staten att låsa upp pengar i vinstdrivande företag så måste det ju rimligtvis också vara dumt av privatpersoner. Den enda skillnaden på staten och privatpersonerna i det här läget är ju att samtliga privatpersoner får ta del av vinsten när staten äger bolaget medan en enskild person tar pengarna när det ägs privat. Det Odell kallar för dumt är investeringar som bidrar till vår välfärd och en majoritet av svenska folket är emot en utförsäljning. Har de då mandat att sälja? Frågorna är många, vissa lätta, vissa svåra att besvara. Som avslutning vill jag referera till den Amerikanske dokumentärfilmaren Michael Moore som på Cannesgalan uttryckte sin oro över hur alliansen i Sverige planerar att sälja ut svensk vård.
”Jag blir oerhört ledsen när jag hör att man säljer ut sjukvården. Allt som är bra med allmän sjukvård hade sitt upphov i Skandinavien. Men jag tror inte svenska folket kommer tolerera detta. Ni kommer att rösta bort dem.”
Och jag kan lova dig Michael. Vi ska rösta bort dem och hålla dem borta!

Vad är demokrati?

Jag sitter här med en debattartikel ur expressen framför mig där småföretagaren Sofia Appelgren återigen beklagar sig över hur illa hon blev behandlad av facket. (Ni vet, hon med salladsbaren "wild´n´ fresh" Hennes infallsvinkel är dock lite annorludna den här gången. Hon vänder sig mot att när Dominika Peczynski och Fredrick Federley ska starta en salladsbar då rider på hennes tragedi och hon hoppas att facket kommer sätta även dem i blockad för att visa att det svenska systemet är rättvist och inte låter vissa människor handplockas bort. Där är vi helt överens. Hon välkomnar dem även in i världen som småföretagare och önskar dem lycka till. Där är vi också överens. Det är givetvis bra att folk startar småföretag och på det sättet får människor i sysselsättning.

Sedan kommer vi till meningsskiljaktigheterna.Jag vill passa på att reda ut vissa begrepp som idag tycks oklara.

Sofia skriver:

"Jag offrade min verksamhet för att fackets handlande var så odemokratiskt och fel och så länge facket helt ohämmat får lov att gå till väga hur som helst mot oss småföretagare för att få till stånd kollektivavtal så följs inte våra mänskliga rättigheter."

Nummer 1.
I de mänskliga rättigheterna nämns ingenting om någon rättighet att stå utanför ett kollektivavlat. Däremot klassas det som en mänsklig rättighet att vara fackligt ansluten. Facket är till för att stärka arbetarnas position och kollektivavtalet är en viktig del i dagens fackliga arbete. Det är dessutom så att kollektivavtalet hämmar fackförbunden eftersom det slår ut deras strejkrätt under avtalsperioden. Med andra ord tjänar både arbetare och företag på detta.

Nummer 2.
Att fackets agerande skulle vara odemokratiskt är för mig helt främmande. Hur kan det vara odemokratiskt att majoriteten säger ifrån när de anser att en minoritet agerar fel? Och hur kan det anses demokratiskt när en minoritet ska bestämma över en majoritet. Det är med fackets metoder vi har fått vår moderna demokrati. Sverige har en historia full med vilda massdemonstrationer, storstrejker och till och med militärer som gjort myteri när de vägrat sättas in mot arbetare. Detta är ett arbete som gett oss den välfärd vi har idag och det är ett arbete vi ska vara stolta över.

Nummer 3.
Jag anser inte att Sofia Appelgren har rätt i att kalla händelsen för sin tragedi och öppet självömka i media. Det hon gjorde var ett rent politiskt ställningstagande mot fackfurbunden (Vilket är hennes fulla demokratiska rätt och mänskliga rättighet). Men hon drevs inte på något sätt till att lägga ner Salladsbaren. Det enda hon hade behövt göra var att skriva på kollektivavtalet. Hon har själv påstått att hon hade bättre vilkor än facket på alla punkter utom en och därför låg det inga ekonomiska motiv bakom hennes vägran utan helt principiella.
Det hon ska göra är att stå rak i ryggen, stolt för sitt agerande i sin politiska kamp. Inte stå och självömka och (med sveskt näringsliv i ryggen) påstå att hon drevs i konkurs av ett odemokratiskt fackförbund. Det är både felaktigt och lågt.

Så, nog om detta. Nu kommer vi till nästa demokratiska punkt.

Mona Sahlin och TV 4 har fått stor kritik för att de tog debatten med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
Detta är något jag inte kan förstå. Vår demokrati bygger på öppen debatt och vår yttrandefrihet sträcker sig så långt så att vi, så länge som vi inte öppet hotar eller kränker folkgrupper får säga vad vi vill.
Det har dessutom visat sig i andra Europeiska länder att när man försökt tiga ihjäl liknande grupper så har de
de bara vuxit sig starkare. Vi kan heller inte förneka att SD växer sig starkare för var dag som går och att de just nu, i stort sett får tala oemotsagda. Det är alltså nödvändigt att ta debatten.
Det viktiga är att man är väl förberedd och påläst och att man ständigt påpekar den humana och solidariska delen.
Sedan tycker jag att Sahlin skötte sig bra generellt och att Jimmie Åkesson skötte sig dåligt, både politiskt och strategiskt. Han var fumlig, dryg och avbröt vilket gjorde att han framstod som väldigt osympatisk.
Jag är däremot besviken på att Sahlin missade ett öppet mål.
Åkesson hävdade att det är ekonomiskt oförsvarbart att ta hit invandrare när man kan hjälpa fler genom att satsa pengarna i närområdet och hjälpa människor på plats. Där är det viktigt att hävda att man måste hjälpa människor i akuta situationer. Människor som dödshotas för sin sexuella läggning, sitt fackmedlemskap, eller sin politiska- eller religösa tro.
Det målet Sahlin missade var när Åkesson hävdade att pengarna som sparades in på stoppad invandring skulle satsas på skola, vård och omsorg. Plötsligt var hjälpen i närområdet borta ur diskussionen. Helt plötsligt var det inte längre aktuellt att hjälpa de mest utsatta människorna överhuvudtaget. Där kunde och borde Sahlin ha satt åt Åkesson väldigt hårt eftersom det blottar hans syn på människor i behov av hjälp och kanske framförallt hans syn på människor med annan etnisk tillhörighet. Istället för att angripa detta började Sahlin prata om EU. Enligt mig en jättemiss.
Annars skötte hon sig som sagt bra. Hon var lugn, sansad och sympatisk och hon har insett att enda sättet att stoppa de extrema högerrörelserna är att öppet ta debatten och säga emot dem.
På många sätt ät jag skeptisk till Sahlin som ny Socialdemokratisk ledare men där agerade hon helt riktigt.
Fortsätt så Mona. Håll fanan högt!

Dödsstraff =Rehabilitering!

Det finns vissa saker jag aldrig slutar störa mig på.
Det ena är föräldrar. Nej, nej. Inte mina föräldrar. Småbarnsföräldrar som alltid vet bäst.
Ni vet, de där som är urusla på att uppfostra sina barn, som sitter och beklagar sig och som så fort någon yngre (Eller barnlös) ger ett råd svarar: "Vänta tills du själv får barn."
Saken är den att när jag själv får barn kommer jag själv vara lika korkad. Det finns inget tillfälle som man är sämre på att hantera en kris än när man är inne i den.
Nej, jag säger inte att föräldraskap är en kris men det innehåller många kriser. Ibland flera per dag. Och då gör man klokt i att lyssna på de som står utanför och kan se på det hela med pigga, utvilade ögon. Ibland behöver man lite hjälp för att uppnå den gamla klyschan att tänka utanför lådan.

Det andra är människor som anser att fångvård ska vara hämnd och straff och som påstår att det är för slappt i svenska fängelser. "Fångarna får ju bättre mat än skolbarnen."
Varje gång det här diskuteras blir jag lika provocerad. Jag vet att jag ibland kan överreagera men det handlar faktiskt om riktiga människors liv.
Den viktigaste frågan man ska ställa sig när det gäller fångvård är: "Vad vill jag uppnå?"

1. Jag vill hämnas.
2. Jag vill minska brottsligheten.

Svarar du nummer 1 så varsågod. Höj straffen, ta bort tv och andra privilegier, ge fångarna dålig mat och knäck dem totalt.

Svarar du däremot nummer 2 (Vilket borde vara det självklara) så är hämndaspekten destruktiv och rent ut sagt vansinnig. Du kan aldrig få någon att bli en god samhällsmedborgare genom att göra honom till fiende. Det som gäller är utbildning, terapi (om det behövs), återanpassning. Kort och gott. Så lite kontakt som möjligt med andra fångar och så mycket som möjligt med samhället. Angående kvalitén på fångars- respektive skolbarns mat kan jag hålla med om att det är fel men det är skolbarnens mat som ska förbättras. Inte tvärtom.

Sen kommer nästa argument.
"Så säger du nu men vänta tills du själv blir utsatt för ett brott."
Visst, säg att jag har blivit rånad, misshandla, eller en vän till mig blivit mördad. Ta framförallt det sista. Detta är vansinnigt påfrestande psykiskt. Det går inte att föreställa sig utan att själv bli utsatt för det. Min grundläggande trygghet har ryckts ifrån mig och jag skulle förmodligen vara ett vrak! Jag skulle definitivt vilja slita mördaren i stycken och där har vi min poäng.
Ska vi verkligen låta känslomässigt förstörda människor besluta vad som är rätt eller fel?

Jag håller med om att vissa brott ska ha hårda straff men grundinställningen måste alltid vara att undvika brott i framtiden. När ett brott väl begåtts har vi redan misslyckats.
Istället för att slänga pengar på fler poliser, hårdare fängelser och högre straff så bör vi lägga pengarna på ungdomsgårdar, replokaler, kulturprojekt och förebyggande åtgärder.
Detta bör kombineras med ett tryggt samhälle med bra ersättningsnivåer i A-kassan, bra skola, vård och omsorg och en trygg arbetsmarknad.

USA har hårda straff.Tillsammans med Kina och Iran ligger de bakom flest dödsstraff och de har en stor del av befolkningen i fängelse. Ändå har de hög brottslighet. Det tydligaste exemplet på hämndtänkande.

Så snälla. Tänk efter en gång till innan ni diskuterar med mig. Både hämndförespråkare och föräldrar.

En hyllning till en hjälte! Till den enskilde medborgaren!

Idag såg jag Claes Erikssons "Den enskilde medborgaren" och kände mig tvungen att skriva ett par rader om en humorgrupp som förmodligen betytt mer för mig än någon annan kulturgrupp i modern historia.
Den första låttexten jag skrev var en omgjord version av Claes Erikssons "Under en filt i madrid" och den skrevs ihop med några vänner på skolgården i småskolan. Vid flera tillfällen samlades familj och släkt för att titta och lyssna när jag och min bror tolkade Roy och Rogers "Livet e gött" och jag minns hur vi sjöng på "Grisen i säcken" påväg till bion med vår moster.
Jag minns hur i stort sett hela släkten satt och tittade på macken till stor förtjusning och hur mycket vi älskade shower som Cyklar och träsmak. Detta kantades av Stefan och Krister, serier som "En fyra för tre & Rena, Rama, Rolf". Senare kom även Killinggänget men Galenskaparna och Aftershave slår ändå de övriga med hästlängder.
När jag var liten förstod jag inte att Grisen i säcken (Och många andra) var politisk vilket ledde till att jag fick upptäcka den på nytt när jag var äldre och politiskt mogen. Detta mästerverk är förmodligen något av det bästa som satts upp på en svensk scen och jag har inte än i denna dag sett en så fulländad, musikalisk och lyrisk show.

Den enskilde når tyvärr inte de höjder som Grisen i säcken men det ligger där och gror och det var ändå längesen jag satt och skrattade högt till en film på samma sätt som ikväll. Jag kan varmt rekomendera er att se den och att köpa den till stöd för dessa hjältar och kanske framförallt denna hjälte Claes Eriksson som nu behandlas på ett sätt som fullständigt går emot den värdighet han förtjänar.

Jag förutsätter att ingen har missat konflikten mellan Claes och TV4 angående reklamavbrotten i hans film "Hajen som visste för mycket" (Vilket för övrigt är en av de bästa svenska filmerna jag sett). Det som hände var att TV4 förnyade reklamavtalen utan Claes tillstånd och Claes stämde dem och vann. Detta har nu lett till att filmskapare måste skriva på ett avtal om att man får sända reklam i deras filmer och att Claes Eriksson har mycket svårt för att hitta finansiärer till nya filmer. En av finansiärerna till "Den enskilde medborgaren" hoppade dessutom av i sista sekund.
Denna man som med sina vänner i Galenskaparna och Aftershave har skänkt svenska folket så mycket glädje och underhållning över generationsgränserna som de flesta knappt kan drömma om förhindras nu att fortsätta sprida glädje på grund av att han agerade när ett rent avtalsbrott begicks. En man som alltid satt den lilla människan i fokus och som med mycket värme och glädje berättat underbara historier i årtionden som även om de inte förändrat världen ändå hjälpt till att göra den lite roligare och lite bättre.
Alla minns vi den vita opeln i "Macken", Den mesige pingstpastorn i "Leif" och "Stinsen brinner" och hjärnan som flyr ur Claes Erikssons huvud i "Cyklar".
Vem har inte skrattat med i farbror Frej eller försökt lära sig stycket "Bara B:en" utantill?

Så jag vill nu (Inte höja mitt glas) utan höja min näve till stöd för Claes kamp att få göra en sista film. Och när jag står där med näven i vädret ska jag tänka tillbaka på alla de timmar av hejdlöst skratt han har skänkt mig, alla de sånger jag har sjungit med i och alla de mänskliga värderingar han förmedlat som ligger och gror som en liten men stark låga precis intill mitt hjärta!

Och Claes (Även om det är föga troligt att du läser detta) så ska du veta att det just nu står en liten pojke (Kanske inte äldre än 10 år) på golvet i vardagsrummet med familjen samlad. Det är snart läggdags men innan sängen tar honom i sitt sköte ska han återigen gå in i rollen som mackägaren Roy och den här gången ska han sjunga lite högre och lite starkare. Den här gången ska han (Även om han inte vet om det själv) sjunga för att bevisa att det finns något som är viktigare än reklamintäkter. Att det fortfarande finns något som är riktigt och rätt och därmed värt att kämpa för. Den här gången ska han sjunga för den hjälte som stolt och rak i ryggen kom ut ur rättsalen med budskapet "Vi vann". För Claes, det var inte bara du som vann den dagen. Den dagen vann vi alla!

Storebror ser dig!

Jag vet att det är uttjatat att kritisera storebrorssamhället (Men det är väldigt aktuellt) och att 1984 bara är en bok (Men det är en jäkligt bra bok.)
Jag är ändå bekymrad över de förslag som regeringen nu lägger om utökad bevakning av privatpersoner.
Visst finns det vissa fördelar med övervakning. Ibland kan det fungera brottsförebyggande
och ibland kan det hjälpa till att utreda brott. Jag anser definitivt att vissa saker ska bevakas.
Problemet är att för stor bevakning ställer alltför höga krav på de som har hand om materialet
och om vi tittar historiskt så har makthavarna inte klarat av det tidigare.
Kalla mig cynisk men jag betvivlar att våra makthavare skulle vara så mycket bättre.

De största problemen som kan uppstå är i samband med hetsjakten på terrorister.
Det var inte alls längesedan (70-talet) som en stor grupp människor kända som (Guildford four & Birmingham six) dömdes till mycket hårda fängelsestraff (många av dem livstid) för IRA-bombningar i England. En ny undantagslag för terrorister stiftades där polisen hade rätt att häkta misstänkta i sju dygn utan uttalad misstanke eller åtal. Under dessa sju dygn torterades de fysiskt och psykiskt tills de erkände.
Deras enda brott var att de varit på fel plats vid fel tillfälle och att de råkade vara Irländare.
Båda grupperna dömdes till fängelse 1975 och de blev frikända först 1990 samt 1991.
Detta var två av de största rättskandalerna i brittisk historia och som vanligt sattes ingen till svars för det.
För inte alls längesen ville Tony Blair återinföra undantagslagarna.

Tänk dig nu att du är muslim och du skänker pengar till en välgörenhetsorganisation eller skickar pengar till en släkting i hemlandet som i sin tur stödjer terrorverksamhet. Du kanske skickar ett mail till en bekant (som utan din vetskap) råkar vara inblandad i ett terrornätverk eller kanske bara har svaga kopplingar till det. Dessa små detaljer kan slå ditt liv i spillror.
Kritiken handlar inte om att vi ska kunna porrsurfa utan att bli upptäckta eller att staten vill kolla om du vänsterprasslar med någon på nätet.
Kritiken handlar om att när folk i maktpositioner ställs inför svåra situationer och får tillgång till tvivelaktig information så använder de hellre den än de står handfallna, ibland med fruktansvärda resultat.
Den handlar också om att man kan hitta svaga misstankar hos i stort sett alla om man bara letar och vill tillräckligt.
Och jag kan garantera att de som man skulle behöva bevaka inte kommer att fastna i nätet.
Att kryptera sin e-post så att den blir nästintill omöjlig att knäcka kan vem som helst göra med en persondator och jag kan lova att proffessionella terrorister och organiserad brottslighet inte skickar känslig information okrypterad.
I en demokrati är det folkets plikt att kontrollera makthavarna inte tvärtom.
De allra flesta kommer dock inte påverkas av den nya lagen och situationerna jag målat upp kommer (om de överhuvudtaget inträffar) bara gälla några få.
Då var det Irländare i england.
Idag är det muslimer i västvärlden.
Lite spill får man räkna med...
...I alla fall så länge man själv inte råkar tillhöra spillet.

The Irish way!

Jag har börjat komma igång med översättandet av Irländska visor nu och min
ödmjukhet förbjuder mig att säga hur jäkla grym jag är.
Att översätta Irländska visor är bland det roligaste jag vet. På ett sätt är det
lättare än att skriva egna texter men på ett annat sätt är det en större utmaning.
Man får hela historien klar men det gäller ändå att lägga rimmen rätt fast på svenska.
Dessutom slänger sig Irländare gärna med slanguttryck som inte står i mitt svensk/engelska lexikon. Tacka gud för Wikipedia.

En liten detalj jag glömt att kommentera i samhällsdebatten och det är den stackars, arma flickan som var tvungen att sälja sin restaurang för att det ondskefulla facket satte press på henne.
Frågan man då ställer sig är, hur kan media gå på en sådan vansinnigt idiotisk vinkling som stinker Svenskt Näringsliv. Hon behövde inte sälja. Det enda hon behövde göra var att teckna kollektivavtal. Någonstans brister det i retoriken när hon säger att hon har bättre avtal än fackets kollektivavtal men inte råd att ansluta sig till det. Det är rena principer som styr hennes agerande. Hon påstår dessutom att facket har använt henne som slagträ.
Vansinnigt felaktigt. Facket har enbart förlorat på den här debatten. Det är Svenskt Näringsliv som använt henne som slagträ för att urholka facket.
Hela debatten har vinklats som att den stora, stygga institutionen förtrycker den stackars, lilla ensamma människan. Man har glömt Svenskt Näringslivs inblandning i det hela.
Fackförbunden företräder arbetarna och Svensk Näringsliv företräder företagen.
Svårare än så är det inte.

Fackförbunden talar om kollektivavtal för att skydda våra löner och rättigheter.
Svenskt näringsliv pratar om global löneharmonisering, vilket för övrigt är ett av mina favorituttryck. Det låter väldigt fint och framtidsvänligt när det egentligen innebär lönedumpning.
Det är just därför kollektivavtalen är viktiga. De är enda sättet att förhindra lönedumpning.

Det lustiga är att när man jämför löner ska direktörernas löner jämföras med USA och arbetarnas löner med Kina.
Det är ett sådant vansinnigt hyckleri att inte ens Irländarna kan skriva tillräckligt färgstarka protestvisor om det.

Varför inte sätta horn i pannan?

Jag blir bara mer och mer provocerad.
Jag vet inte varför, allt det här var ju väntat.
Inte nog med att jag fick en A-kasse/fackavgift på 750 kronor i månaden (Ska skicka in csn-pappren så jag får lindring). Nu ska borgarna sälja ut allt i stockholm utom myndigheter.
Det nya arbetarpartiet går just nu bärsärkarmarch i Riksdagen och det enda man kan hoppas på är att skadorna blir så begränsade som möjligt.
Jag förstår inte hur man kan vilja efterlikna ett ekonomiskt system (USA) som enligt internationella undersökningar är det minst kostnadseffektiva gällande bland annat sjukvård.
Amerikanerna bränner mängder med pengar på sjukvård, ändå får de inte bättre vård.
Medan den svenska modellen sågas i sverige hyllas denm utomlands.

Trängselavgifterna. Dessa skulle användas till kollektivtrafik. En underbar tanke som skulle förbättra förbindelser, kanske sänka priser och göra det mer fördelaktigt att åka kollektivt. Dessa pengar ska istället användas till motorvägar samtidigt som priserna på kollektivtrafiken höjs eftersom de inte har råd med annat (Samtidigt sänks skatterna till höger och vänster vilket de uppenbarligen har råd med. Men det är inte låginkomsttagarnas skatter som sänks utan det som prioriteras är förmögenhetsskatten. De andra får nöja sig med smulorna som blir över.)
Dessutom anser Reinfeldt att det är andra länder som ska satsa mest på miljön eftersom Sverige redan ligger så långt fram och därför har högre kostnader för förbättring. Jättebra att han vill ta sitt ansvar.

Tandvårdsreformen som var så hyllad kommer inte i år vilket ändå är positivt eftersom det snarare kommer göra det dyrare för den vanliga patienten för att finansiera subventionering för de med högst kostnad. Detta kommer göra att folk väntar längre med att gå till tandläkaren ch då får högre kostnader när tänderna ruttnar bort. Kanon.

Ibland undrar man varför de inte bara sätter horn i pannan.